Ibland undrar jag om man någongång få vara riktig lycklig och nöjd? Mitt liv består i stort av 4 delar. Privatlivet (familjen mm), Poker, Innebandy och Jobbet. Går det bra i ena krånglar något annat.

Pokern!

Just nu är jag lite less på min största hobby och vanligtvis det som håller mej uppe. Poker-Sm blev en stor jävla flopp, de senaste sittningarna i Karlskoga och Lesjö har inte gått bra. Senast i Lesjö kände jag mej störd av livet utanför, telefonen ringde eller så fick jag sms hela tiden. Spelet av mej blev därefter.... Tråkigheter privat gör oxå att planer på nästa års Vegasresa ser ut att läggas på is.

Privatlivet!

Det som stör mej mest här är min höft. Höften svullnade upp för cirka 1,5 månad sen och jag besökte ortopeden i Karlstad. Besöket visade att höften var infekterad och att jag tvingas till en omoperation :( Först ska de ta ut den gamla protesen, sätta in en provisorisk för att efter det sätta in den nya... Vet inte så mycket mer än att om jag var på ruta 1 förrut så är jag på ruta -2 nu, 10 dagars sjukhusvistelse och minst 6 månaders sjukskrivning. Jag behövde verkligen inte detta nu. Höften svider och gör ont om vartannat, min stackars familj får nog inte lätt med mitt sviktande humör. Grabben sa åt mej förra veckan " du verkar ha tagit det hårt så grinig som du är" . Gissa om jag skämdes. Bilden visar hur jag såg ut förra gången.

Jobbet! 

Gillar mitt jobb, planerar saker till Förbundsmötet och nästa veckas läger på Ransberg. Detta är ljuspunkter, plumen är att jag inte vet när jag ska opereras och kan inte boka in mer arbete. Surt sa räven. Troligtvis missar jag sportlovsläger, roliga konsulentsamlingar och Bojenlägret (årets höjpunkt). Trots att jag gillar mitt jobb så hade jag sökt jobb som personlig assistent till min vän Hoddla. Nu behövde jag inte ta ställning för det jobbet om jag hade varit aktuell, doktorn löste det år mej.

Innebandyn!

Här hittar jag de flesta av mina glädjeämnen just nu, visst finns det jobbiga saker här oxå. Ekonomin är ett orosmoment bland flera. Glädjen finns i att se våra minsta spela innebandy, hallen fylld med föräldrar, mor-och farföräldrar mfl, Vårt A-lag på herrsidan som startat lysande, 2 storsegrar på 2 matcher. Övriga lag har haft det tyngre. I innebandyn skulle jag behöva ha hjälp med sponsor-raggning för att vara riktigt nöjd.

Framtiden!

Grubblar mycket inför operationen, vad händer med min ekonomi (katastrof förra gången)? Vem tar tag i "mina" innebandylag? Kommer ungarna få något sportlovsläger? och framförallt kommer höften bli bra denna gången? Trisstesen är det som kommer vara värst.

Många tankar som inte direkt får mej att må bra, det som ändå håller mej flytande är att det finns de som har det värre :) Höften kommer förmodligen att bli bättre utan brännande och värk. 

Kände att jag gnällt av mej en hel del. Från och med nu så blickar jag framåt. 

MÅ SÅ GÖTT NI KAN/kram Ason