Nu är det dax igen för en ny Vegas resa, nja kanske inte i morgon men i September :)

Efter 7 bedrövelser och 8 besvikelser så är jag på rätt spår igen.

Sen oktober förra året har jag verkligen fått veta att jag lever. Då upptäckdes att höften var infekterad och att min höft måste opereras om. Först plockade de bort höften och satte in cementkulor och en fjäderpinne i Januari. 6 veckor utan höft blev till 12 för att de inte visste vilken infektion jag hade. Beslut tog ändock att operera höften och den 23/5 kom den efterlängtade operationen.

Allt gick väl och jag var fort upp och hoppade (inte kunnat gå på 4 månader), ingen lösning på infektionshelvetet, men benet fungerade  bra, i 10 dagar sen hoppade höftf-n urled. Den drogs rätt och jag fick komma hem till nära och kära.

Efter ha varit hemma 6 dagar laddade jag och lillgrabben för Sverige-Ukraina, stor tårtbit inhämtad och daxs att luta sig tillbaka i sängen och njuta. Aha TV-kontrollen på andra sidan bordet, böjer mej fram och pang -höften urled igen. Nu var den stora frågan låtsas som om inget hänt och se matchen eller ringa Ambulansen direkt?  Efter en halvtimme så var jag tvungen att kapitulera och ringa dom. Gumman kom hem från Jobbet i samma veva som Ambulansen kom. På sjukhuset skulle de bara dra rätt det, hemresa nästa dag. Tji fick dom, inte gick det att dra rätt. Höftprotesen måste bytas ut igen och en avsliten muskel sys fast. Permission på till Sebastians skolavslutning sen tillbaka till sjukhuset. Operationen gick bra dock ville de reda ut om infektionen. 13 dagar senare fick de svaret och efter ha legat själv på en stängd avdelning utan personal (fick en telefon att ringa dom efter ett par dar). Fick jag flytta till patienthotellet. 

En hudbakterie hade smygit sig in i höften och nu får jag förhoppningsvis rätt antibiotika, den 7 varianten på 6 månader. Dock behövs den tas intravinöst så en platta har opererats in i bröstet så att detta kan ske hemifrån med Distriktsköterskans hjälp 3 dagar i veckan. Nu vet jag vart mina skattpengar går i allafall. En dos kostar knappt 800:-, jag fick ut 110 st.....Tack för att jag lever i Sverige :)

Kuren varar till den 14 september och 16 september lyfter planet mot Vegas.

Nu får vi hoppas att höften håller sig på plats och att antibiotikan gör sitt. 
Rapporterna från förra resan uppskattades av flera, så jag ska göra mitt bästa för att skriva av mej over there i år oxå.

Denna gång är vi minst 6 stycken som åker, Molle, Klacken, Ståhl, Daniel, Sjöö och jag är klara. Nizze som var med förra året kommer bestämma sig senare. När allt såg som djävligast ut bokade vi resan och ingen ska nu få stoppa oss :)

Poker har jag inte spelat på länge så nu suger det i tarmen, kommer värma upp med lite pokeri goda vänners lag inom kort som uppvärming :)

Vegas se upp Ason är på väg igen

Senaste tidens sängliggande har rört om tankar om allt och alla, mest har det dock handlat om pokern och dess framtid.

Under söndagen kommer Svenska Pokerförbundet välja ny styrelse och jag finns med på ett av förslagen tillsammans med Mauritz Altikardes, Rickard Pettersson, Jens Jadbäck, Shahin Baharan, Andreas Roseborg och Lina Olofsson.

Vad tror jag då att jag kan bidra med? Min största fördel är min föreningsbakgrund och kunskap, har nog innehaft alla styrelseuppdrag som finns och bildat ett antal nya föreningar från scratch. Jag tror jag kan vara den som sköter medlemsregistret och ser till att styrelsen inte trampar utanför våra befogenheter. Givetvis kommer jag hjälpa till med andra saker som vi beslutar om. En rejäl titt på stadgarna för att se vad som kan läggas på förslag till ändringar inför årsmötet 2013 tillsammans med en styrgrupp är något som jag skulle tycka är meningsfullt.

Att sitta i förbundstyrelsen är ingen lätt sak och det blåser friskt på "toppen", men mina 2 år förut har dock inte skrämt mej helt. Jag är beredd att ta den post som begärs av mej om "rätt" medspelare är med och spelar.

Hade gärna sett en styrelse på 9 personer och då plockat med några fler från gräsrötterna. Nåja de som kommer på mötet (och det hoppas jag är många) får slå sina kloka huvuden ihop och välja den styrelse de tror på.

Efter mötet ser vi framåt och kan jag bidraga med något så gör jag det oavsett om jag blir vald eller inte. Tyvärr förhindras jag att delta på mötet pga min avsaknad av höftled och kula just nu och kommer invänta rapport från mötet via min telefon.

Helt utan poker blir jag dock inte då jag tänkte försöka delta i klubbens sittning. Några snälla underbara medlemmar hämtar upp mej och min rullstol kl 10.00 och sen förbereder vi tillställningen.

Så ni som deltar i morgon på årsmötet: Lycka till 

/ason

Pokersverige verkar bara diskutera en sak just nu, det stundade årsmötet den 26/2. Har nog aldrig sett så mycket skrivas om Svepof sen Kengate.(under den tiden satt jag i styrelsen och det blåste rejält)

Tyvärr tycker jag det gnälls för mycket åt alla håll och kanter, istället för att hitta en positiv lösning på förbundets framtid.

Ett "dream team" har satts ihop som vill  vara med och utveckla förbundet, detta "dream team" består mestadels av branchfolk. Klagomuren över detta lät sig inte väntas på och egenintressen och jäv målas upp som fan på väggen. Några vill ha en styrelse fri från branchfolk. Klubbledare från landsorten m.m

Jag tror en mix är bäst, vi behöver branchfolket för att få sajterna med oss på ett bra live-sm. Folk som når igenom med sina breda kontaktnät, men oxå eldsjälar från klubbarna som kan belysa klubbsverige ur den lille spelarens behov.

Senaste veckorna har jag känt en lust att hjälpa till igen med förbundet, dock inte säker på vilken roll jag vill och kan ta. Då jag satt med i styrelsen under Ken och Månssons tid tyckte jag vi lyckades nå sajterna och få med dem på SM, drygt 10 sajter hade kval och skickade spelare till Tallin. Som mest hade förbundet då 4500 medlemmar om jag minns rätt. Dit vill jag igen.

Har idag fått förfrågan om jag kan tänka mej att sitta i Svepof-styrelsen igen. Vet inte om valberedningen blev klokare av mitt svar, men jag vill se helheten innan  jag ska stånga min panna blodig för förbundets räkning. 

Sa att jag gärna ser en blandning och inte tror på en helt oberoende styrelse. Gärna "Dream team" kryddat med "klubbfolk"

Ska man vara med så är det 100% som gäller, inget halvdant tjafs. Viktigaste arbetet i styrelsen är vad den gör mellan mötena. Många tycker att de gjort sitt bara genom att vara på mötet.

Nu snurrar tankarna friskt i huvudet, vad har jag att tillföra, kan jag bidra med något konkret eller är jag med för att jag har en klubb? Ska jag vara med eller titta på? Mina fördelar ligger nog på att jag är föreningsmänniska uti fingerspetsarna och brinner för det jag tar mej för.

Sagt att jag inte behöver sitta i styrelsen utan kan hjälpa till vid behov.

Synd att man inte kan närvara på Årsmötet, spännade att se vad som kommer ut av detta.

Hoppas att de som väljs får chans att få förbundet på fötter utan att belackarna hänger över dom från dag 1.

Vilka som än blir valda så önskar jag er LYCKA TILL!

Nä nu får vi försöka kalla på John Blund, Fettisdagen väntar runt hörnet. En dag bättre än Julafton :)

/ason

Hela hösten gick jag och inväntade en operationstid och längtade efter att få operationerna gjorda. 30/1 gick den första operationen av stapeln, en infekterad höftprotes skulle tas ut. ca 3 timmar var uppsatt till operationen, men har fått höra att det nästan tog det dubbla. På något sätt hade protesen växt fast så farbror doktorn fick "såga" loss den.

En provisorisk höft sätts in som består av en slags fjäderpinne och cementkulor. Efteråt kan man gå hjälpligt, typ till toalett och kök. Den ska sitta i ca 1,5 - 2 månader. Under operationen lyckades jag spy oxå så det blev en sond i magen 1 dygn och lungröntgen. Den långa operationen och spyandet gjorde att jag inte kom upp på avdelningen förrän dag 2. Efter ca 2 månader ska jag få den riktiga protesen.

8-9 kvm har jag nu levt på sen den 31/1, när jag lades in sades att jag får åka hem efter odlingssvaren kommer. Minst 10 dagar sades det. Bor i ett "gult" rum, det innebär infektionsrum, så även om jag skulle ha kunnat så får jag inte lämna rummet. Läkaren sa i början på veckan att jag skulle vara hemma till helgen, men jag börjar tvivla. Det lilla rummet känns som det krymper varje dag och trisstesen är påtalig. 12 Wallanderfilmer, 2 boxar Macahan, Jaä inte bitter, ICE AGE och Ronny å Ragge har hunnits med.

Innebandyn rullar på hemma och i morgon fredag spelas seriefinalen mot Kristinehamn U, en pinne så är seriesegern klar. Missade matchen i Söndags mot Degerfors U oxå och känner mej som Ulf Samulesson i OS i Nagano 1998. När det roliga börjar får man inte vara med...Kom faktiskt tårar här med när jag insåg att deras löfte om att få komma hem till helgen kanske inte infrias.

Mest orolig är jag för hur det går där hemma, vill vara där som spindeln i nätet inte på ett sketet rum på ett sjukhus. Kanske märker dom att man inte behövs.... Hemska tanke.

Med så långa tråkiga dagar så funderar man mycket, hur kommer ekonomin drabbas av 6 månaders sjukskrivning?, Tar någon ansvar för U-laget eller lämnas de vind för våg? Har grabben å sambon rivit kåken?  Kan jag vara med å spela livepoker i klubben och vilka kommer hjälpa till med det jag gör där? Många frågor...

Svepof har dykt upp på agendan igen och årsmöte i faggorna, har varit total tystnad de senaste åren. Har ställt frågor både till förbundets hemsida och direkt till ordförandernas mail och aldrig fått några svar.

De 2 år jag gjorde i styrelsen var roliga och lärorika och vi gjorde en del bra grejer. MIn styrka i styrelsen var att jag kan föreningsliv vilket många absolut inte hade någon aning om. Suget att satsa på några nya år börja komma och nu när lillgrabben påstår sig flytta hemifrån till hösten så kanske det finns lite mer tid oxå.

Lagt ut lite krokar för att se om jag är intressant för Svepof eller om jag som före detta är diskvalifiserad. Tror att jag med min föreningskunskap kan tillföra en del även om jag aldrig blir förbundets ansikte utåt. Kan tänka mej att finnas till hjälp i någon undergrupp oxå, behöver inte nödvändigtvis vara förbundsstyrelsen. Som sagt man tänker en del när man får utrymme till det. Om man får fråga får man ta en funderare till 

Helgen närmar sig, får jag komma hem och heja fram A-laget till serieseger, gnabbas med grabben och kramas med sambon eller blir det en helg till på sjukhuset och grubblerier. Hur som helst så önskar jag IBF Lesjöfors herrar lycka till i morgon. GO LESJÖ GO

/ason

Ja då va det daxs igen, på söndag läggs jag in och på måndag ska den infekterade höften ut.

Denna gång måste jag dock ligga minst 10 dagar på sjukhuset. Trodde att de skulle bli som sist, men denna gång blir jag på avdelningen hela tiden pga infektionen. Hoppas ni har vägarna förbi och letar upp avd 3 på Karlstad lassarett under tiden 31/1-ca 9/2 kommer klättra på väggarna om jag inte har något att göra.

Kommer först att få en provisorisk höftled som jag kan röra mej hjälpligt med (doktorn sa typ 50 meter i taget)

Efter någon månad så ska den riktiga höftleden in, Jippi!!!

Känner mej lite ängslig, men det gäller inte operationen utan allt runt omkring min person. Familjen, innebandyn och pokern. Vilka träder fram och tar tag i saker, kommer saker att fallera? Sjukskrivning i 6 månader och denna gång ska jag försöka ta det lite lugnare. Behöver ju inte åka till sporthallen och hålla i träningar (hur jag nu ska kunna hålla mej undan från det....)

Annars gjorde jag något roligt idag, jag besökte Magnus "Figge" Fagrell för första gången sen han kom hem från Sjukhuset. Kul att se att han gjort framsteg och vi spelade Chicago (vilket han vann med 59-43). Hoppas kunna besöka honom efter jag kommer från sjukhuset och få revance för förlusten idag. :)

Innan jag ska läggas in så ska det hinnas med lite brödförsäljning på Bingon i morgon, en innebandyträning, 2 matcher och redovisa vilka domare vi haft under 2011 till skatteverket. Full fart med andra ord ;)

Må så gött ni kan

Kram Ason

2011 är snart över och ibland undrar man vart tog det vägen?

Jobbet kommer jag inte beröra mer än att jag trivs väldigt bra med mitt jobb och mina arbetskamrater. Blev under året erbjuden att lånas ut till en annan organisation, men jag sa till slut nej och jag känner att jag gjorde rätt.

Hemma är det ungefär som vanligt, sambon har det inte lätt att bo med två slashasar som jag och min son är. Ekonomiskt har det rätat upp sig under året även om jag gärna hade mer att röra mej med. La ihop en massa små lån till ett stort under 2011 vilket var skönt :)

Innebandyn var en katastrof resultatmässigt under våren, men under somaren värvades en del nya spelare till herrarna som jag har hand om. Under 2011/2012 så har vi 2 herrlag i femman och A-laget leder serien vid uppehållet. Ser framemot våren och hoppas att klubben kan få sin första serieseger på herrsidan. 

Pokerlivet har varit en berg och dalbana. I Karlskoga har det gått bra med 3 andra platser på 5 försök, i Lesjö gick det dåligt hela året och det var på ett bananskal som jag halkade in i finalspelet. Vann dock omahamästerskapet och första pokerpokalen pryder hemmet :) Höjdpunkten var dock Vegasresan tillsammans med Nizze, en sådan resa gör jag gärna om. Att spela 15 dagar i rad (26 tillfällen) och gå plus var otroligt. Att sen få vinna en turnering på Binions är något som jag kommer leva på länge. Ska försöka göra fler vegasresor i framtiden. Resan till superweekend i Tallin och vårens pokerkryssning värmde oxå pokeråret. Lepok kom dessutom 2a i pokerallsvenskan.

Personligt så är det positiva vegasresan och att det går så bra för grabben i skolan. Största nederlaget är givetvis min omoperation av höften. 2 dagar efter födelsedagen fick jag reda på att den var inflamerad och allt ska göras om (blir den 30/1 2012). Beskedet tog rejält på psyket och mådde inte bra tiden efteråt. Men sen tänkte jag att det finns de som har det sämre. Positivt var det oxå i slutet av året (29/12) då Magnus "Figge" Fagrell fick komma hem från sjukhuset. Mycket kvar att jobba med för grabben, men det är en kämpe och jag ska göra det jag kan för att hjälpa till. Grubblar ofta på det som hände och kan inte tvätta bort den skuld jag känner för det inträffade. Som coach skulle jag hindrat honom från att spela sjuk. Det får jag leva med hela mitt liv !!.

Under 2012 så ser jag framemot operationen för egen del och att det blir bra denna gång, för innebandyns del så hoppas jag på uppflyttning för herrarna och att få ekonomin i balans. Pokerklubben fungerar nog både med och utan mej, men målet är att få lika många att besöka Lepok 2012 som 2011. Vegas finns i bakgrunden, men operationen får gå först sen planerar vi resten av året.

2012 skrämmer mej lite då lillgrabben sagt att han ska gå skola i Karlstad (han ä nog mindre nervös än farsan), dessutom 6 månaders sjukskrivning oroar. Har lätt för att grubbla för mycket när jag har för lite att göra. 

Ensamhet är inget för mej så nu ska jag åka över till broder för en spelkväll och ishockey.

Gött Nytt År på er

KRAM ANDERS

Har landat på hotellrummet eller rättare sagt cellen på Långholmen. Tittar omkring lite på FB och ser vad folk skrivit, hittar Jens blogg på aftonbladet om pokerförbundet och poker-SM. Tankarna svävar tillbaka till tiden i pokerförbundets styrelse och det vi faktiskt genomförde under den tiden. Bland ljuspunkterna Poker-SM online och de 2 live-SM i Tallin och givetvis alla de möten som vi hade när vi planerade. Turbulensen runt Ken, vi satt på msn i flera timmar och bollade lösningar (givetvis utan Ken).Kommer ihåg att Leffe skickade ett förslag till oss alla och Peder inte hade fått det. När Leffe kollade så hade han skickat det till en journalist vid namn Peder istället, paniken var nära men Leffe löste det med denne Peder :) Under MSN-möte föreslog jag med jämna mellanrum att vi skulle spela en turra för miljonen, för hur vi än gör får vi skit för det. Kommentaren ledde till uppfriskande skratt varje gång. 

Fattade aldrig hur jag kom med i förbundet, men jag hade lite frågor om stagdar och råkade nämna att jag jobbat med föreningsliv i hela mitt liv. Plötsligt satt jag med i förbundsstyrelsen och skrev stadgeförslaget. Fick många kontakter som jag fortfarande har kvar och framförallt 2 av som jag fäste mej extra vid under tiden. Leffe som under första tiden skötte administrationen var en klippa för oss, tyvärr tyckte styrelsen att vi inte kunde ha en anställd och där tror jag vi gjorde det största misstaget under min tid. Peder som kunde ringa bara för att bli på bättre humör och bolla saker med mej. Långt efter vår tid i styrelsen grepar vi telefonen ibland för att peppa varandra. Valde att hålla en låg profil i förbundet och tror att de flesta i pokersverige inte ens vet att jag suttit där. 

De kontakter som jag fått genom uppdraget har jag med mej i mitt arbete med min pokerklubb Lepok och jag har mött många "pokerprofiler" som är sköna och som jag möter med glädje när vi möts, Bengan, Hefo, Kollind, Wiseguy, Norinder, Valterego, Hatten, Dödarn, Jens, Nalle m.fl och givetvis Dan Glimne. En av mina höjdpunkter är en frukost med Glimne i Tallin på hans födelsedag, kvällen före hade vi sjungit Ack Värmeland Du Sköna med CatWomen i baren. Han började vårt samtal med "säg Grattis", när jag sagt detta så tackade han för att jag kom ihåg hans födelsedag. Nu kör jag alltid den när jag träffar folk på min fördelsedag.

Har flera gånger försökt få svar från nuvarande styrelse, men inga av mina mail eller frågor har besvarats. Detta har gjort mej riktigt besviken :(

Jag kan ibland sakna Svepof som det var då, men tror att dagens Svepof håller på att tyna bort.

Mitt pokerliv idag rör sig runt Lepok och våra egna pokerlegender, Hissa, Edmark, Fredriksson, Molle, Räka, Nizze m.fl

På lördag spelar vi årsfinalen och 10 är kallade, vem lyfter pokalen? Lovar att det skrivs snabbt här om det blir ASON!

Må gött där ute, daxs att släcka ljuset i cellen :)

Eller inte.. Efter att ha spelat poker i main i drygt 11 timmar får jag AK och keramiken (eller plasten ) åker in i mitten. Danskan som jag synar utbrister, nej inte av den tightaste spelare runt bordet. Min syn verkar rätt när en danska gått allin med AQ. Givetvis kommer en Q på flopp och jag åker ut som 41a.

Helt kortkall fram tills dess dag 2. Danskan var sen HU så hon förvaltade mina marker väl, vet dock inte om hon vann eller blev 2a.

Lullade runt lite efter det innan jag spelade lite på casinot med blandade framgångar. Blev lite sugen på cashgame, men inköp var minst 100 euro och jag hade 75, så jag gick till rouletten. Tänkte spela för 25 euro och om det gick bra så blev det cash annars bingen. Helt plötsligt träffar jag allt, och när jag sinnar mej och växlar ut så har jag 250 euro framför mej.

Går och kollar cashen och efter ett tag sätter jag mej ner på 2-2 omaha/texas. Tar det lungt och för andra gången denna resan blir jag kallad den tightaste spelare, nu var det Sveriges tightaste till och med (tack lillpelle). Utnyttjar detta när jag höjer upp på texas med 1010 och lillpelle mfl lägger sig. En norman + plus 2 andra synar, floppen AJ6, jag betar och bara norrmanen synar turn blankar och vi checkar river 10 med färgchans på bordet, norrmanen bettar jag synar och vinner på trissen, 100 + :). Efter att kollat några floppar och missat, så spelas det omaha, hittar 99QJ dubbla färgdrag. Det bettas och en spelare hamnar allin med 80 euro jag synar och 2 till, floppen 966, jag ställer mina sista och får syn av en av de andra. Min floppade kåk står och jag vinner drygt 550 euro i potten. 

Sen kommer en hand som kom att förändra allt och där jag inser att poker aldrig kommer bli annat än ett hobbyspel för mej. Sitter med 4778 när floppen kommer 56Q med 2 ruter. En pottar jag synar och en annan pottar om allin med 230 euro, nästa ställer med 360 euro. Jag har inga ruter men får stegen med 3,4,7,8,9 och jag tar beslutet att syna, turn blir en 5a och rivern en 9a.... tyvärr var 9an i ruter. Ena har färg 10 högt den andra floppat straigtflushdrag med 3,4 ruter och satt färgen. Det sjuka är att jag ledde med mina 77 efter turn. med andra ord alla kort under 10 som inte var ruter var mina utom 2orna. Dessutom hade bara en spelare ett klätt kort så de var mina oxå. Potten blev drygt 1200 euro och jag fick knappt 200 kvar. Fundera på om jag hade synat om jag haft svenska pengar istället för leksaksvalutan Euro? 360 låter inte så mycket men 3500 är saftigare att ta den synen med. Förbannar mej själv att jag inte är Sveriges tightaste i det läget. Spelar en kort stund till innan jag ger upp med drygt -100 på cashen.

När jag summerar resan kan jag säga att Tallin är en gråtrist öststats stad. Har dessutom regnat eller varit gråmulet hela tiden. Casinot är ganska litet, men jag gillar det. Kunde givetvis gått bättre i spelet. Spelet i main är jag nöjd med, hade väl 3-4 händer som jag spelade riktigt dåligt. Lever dock länge på att jag tiltade en norrman när jag bluffade bort hans AA med mina KK. Han spelade nästan inte en hand efter det och i stort sätt blinda han ut sig.

Annars märker man att man inte tillhör eliten i poker, har varit på läktarn några gånger och köpt hela korvkiosken.

Fler otroligt duktiga spelare har jag stött på. Jag märker oxå att casino är en farlig plats för mej. Jag gillar det för mycket och det är lätt att det rusar i väg. Lilla Lesjö med 30 mil till närmsta casino är mycket bra för min ekonomi :)

Om jag får chansen att åka fler gånger så kommer jag givetvis göra det, känner dock ibland att pokersuget inte finns där. Man får liksom leta efter det ibland. Nu ligger jag med laptopen på magen och om en timme drar vi mot flygplatsen. Gäller att ladda om till nästa helg och finalen i Karlskoga.

Tack alla gamla och nya bekantskaper som jag träffat i Tallin.

/Tightason